Alltås jag vet inte...
Men jag vill ju kunna blogga lite varsam. Typ i bilen på väg hem. I soffan eller i sängen utan att behöva släpa fram datorn. Oftast så drar jag mig för att blogga för att jag inte orkar dra fram datorn. Jag funderar på att byta bloggportal. Vad tycker ni? Kolla in nouw.com/dekallarmigline Igår var det en stor dag. Ett milstolpe i projeketet "Bygga hus". Vi har jobbat i det tysta med alla val och bitar i över ett år och igår kom dage då huset äntligen kom på plats!
Jag var som ett litet barn på julafton när jag svängde runt hörnet till tomten och fick se det. Visst, det är bara ett skal nu och taket kommer antagligen på under dagen, men man fick en känsla av hur det kommer att se ut och hur stor tomten kommer att bli nu när hus och carport är på plats. Vi hade köpt med bullar upp till byggarna och jag hoppas att de ska värma lite i denna bitande kyla vi har nu. Men så häftigt det är att se att de praktiskt taget kan smälla upp ett hus på två dagar. Nu börjar 4 månader av väntan och väntan. Vi frågade Signe om hon ville bo där. Hon nickade och sa att mamma pappa också följa med. Ja Signe, vi och den nya bäbisen ska också följa med. När vi skulle åka hem blev hon ledsen och ville gå in i huset. Som sagt, både hon och jag längtar :) Ligger i sängen och ska snart släcka lampan. Inser att klockan är 20.10 och tänker ne jag kan inte gå och lägga mig nu, eller? Jag mår som sagt var sämst på kvällen och illamåendet tvingar en i säng, eller nej rättare sagt jag tänker att om jag går och lägger mig så somnar jag och då mår jag inte illa mer.
Helgen har varit lugn och städad. I fredags var vi på glöggmingel hos Nina. Så mysigt och gott! Det fanns alla möjliga små snacks och tapas och trevliga personer. Till och med Signe höll sig vaken till halv nio men sen somnade både hon och jag så gott. Lördagen blev sjukt lat. Jag hade huvudvärk från det att jag vaknade till att jag gick och la mig så Pontus tog över skeppet här hemma. Vi åt lunch i pyjamasen och efter det gick vi bort till Söderfamiljen på julmarknad och mys med kompisar. Sen måste man ju bara stanna i Pippi parken på vägen hem för att gunga lite. Man märker verkligen på henne hur hon njuter av att vara med mig och Pontus och hur hon njuter av att bara vara hemma. Inga måsten eller flänga iväg. Idag har vi enligt tradition varit på badhuset och dagens bak blev mjuk pepparkaka som min pappa sa "var den godaste sockerkaka jag någonsin ätit"! Nöjd Karoline :) Det är så här helgerna får se ut nu. Jag har sänkt ribban extremt och det både plågar en och förnöjer en. Mest för att jag är van vid att ha 1000 saker för mig och är inte den som ligger på latsidan. Men detta är en period och ingen som varar för evigt...gammalt småbarnsordspråk. Godnatt! Idag har jag och Pontus varit på inskrivning. Var ett tag sedan (läs 3 år sedan typ) han var med så det känndes bra. Ingen nytt igentligen. Jag fick vägas och klämas på och stickas i. Vi fick tid för ultraljud och det ska bli så roligt. Fick tid hos en av mina bästa vänninor för ultraljud och den här gången har vi bestämt (läs: Jag!) att ta ta reda på könet. Dels för att jag har fått för mig att jag kommer att anknyta lättare, men även att det är sjukt mycket smidigare. Speciellt när man har viktiga beslut att ta i framtida rum nu när man bygger hus. Måste ju veta vilka tapeter jag ska välja. Jag har fått frågan om jag hoppas på en kille eller tjej. Jag hoppas på ett friskt barn, sen får det bli vad det blir. Blir det en tjej så får jag två fina töser och blir det en kille får jag uppfostra två olika kön. Vilket som, bara det är ett friskt barn som mår bra så struntar jag i vilket. Dagen flöt på med möte efter möte på jobbet för att avslutas med ytterligare ett möte om beslut om husval. Denna gången var det kakel och klinkers. Förrut i veckan var det el. Har för mig att någon sagt till mig att det är mycket val men att jag inte rikigt fattat det. Men nu gör jag det. Så svårt också när man inte har en helhetsbild utan gör alla val lite här och där. Vi valde ju parkettgolv först och sen kök. Nu ska ju de matcha eller iallafall höra ihop med kakel och kanske en tapet, och passar verkligen den gråa mot den gråa och blir det för mörkt eller ljust eller....AAARRGH! Dagens I-landsproblem jämfört med vad så många människor med val går igenom. Nu är klockan halv 9 och jag måste sova. Är så trött och mår så illa och då är sömn det enda som hjälper. Lite bilder på det som vi typ har valt. Efter att nu har bott i två kritvita lägenheter vill vi våga färg. Barnens rum blev självklara, beroende på vad det blir med Signes blir den till höger. I köket blir det isblått mosaik och i hallen en riktig skrikig tapet. Badrummets golv blir marockansktinspirerat. Vissa val är självklara, vissa inte.En ny dag börjar ta fart. En vecka ska snart ta slut. Det är redan den andra december ute och ingen snö eller liknande vinterlandskap så långt ögat når. Jag har fortfarande mina sommarskor på mig. Kanske ett tecken på att vissa saker ska man inte släppa taget om. Jag har inte bloggat på två veckor. Jag har inte orkat. Inte haft tiden, eller jo det har jag men jag har inte prioriterat. Ett nytt litet liv växer inom mig. Ett nytt litet liv som ska komma och förändra allt i vår familj och ett litet liv som kommer komma till en familj med mycket kärlek, kaos och ett ganska stökigt kök. Mitt lilla liv som växer inom mig var välkomnat. Två dagar innan bröllopet visste jag att du fanns där. Jag tänkte bara jag skulle ta och få skåla i champagne först innan jag började tänka på dig. Tänk så häftig kroppen är. Eller kanske är det de där isberget av omedvetenhet som man fått lära sig av. Sin intuition som var människa har som man bär på och som berättar alla de där sakerna som man inte får berättat för sig hur det är. Jag visste i alla fall. Så när jag säger att jag inte har haft tid att blogga så betyder det egentligen att jag bara inte har orkat. För vad ska jag skriva om? Hej hej hallå bloggen. Idag har jag mått illa igen och somnat på jobbet sittande. Idag har jag försökt att överleva att leka gubben i lådan med Signe utan att somna under filten eller att inte försöka kräkas när jag stekt köttfärssås. För så har typ mitt liv varit. Ja jo, sen kan vi ju blanda in att jag varit på rysk balett, valt tapeter till huset, bakat pepparkakor, träffat kompisar och skrattat en hel del åt min 2-åring som säger så sjukt mycket roliga saker. Och apropå den där lilla 2-åringen. Nu när jag mått illa och legat på soffan har hon kommit fram och klappat mig på kinden och sagt ”mamma mår du illa? Du måste äta?” (Det har hon hört ifrån sin far J ) Igår matade hon mig med ärtor och sa att det hjälper. Gulliga unge. Att mamma har bäbis i magen har hon berättat för alla på förskolan. Och den där myten om att det är inte när du gifter dig utan vem du gifter dig med, stämmer till fullo. Att han inte lämnat in skilsmässopapperna för länge sedan är fan ett under. Jag ska försöka att inte gnälla så mycket. Jag ska försöka att inte bara skriva hur illa jag mår och hur trött jag är. För det finns så mycket mer som är bättre. Att det är helg snart tillexempel. Min fredagslåt är dedikerad min familj Igår var jag och mamma och syrran på konsert. Mamma hade fyllt år och i födelsedagspresent gav vi henne biljetter till Orups föreställning Viva la pop. Klart att mamma ska få se Orup! Och klart att vi skulle följa med. Det är min mamma som jag har att tacka för mycket av min musiksmak. Hon har fått mig att lyssna på de mesta inom pop och rock och allt svensk. Min mamma hade en hel billy bokhylla full med CD skivor och något av det bästa jag visste när jag var sådär 8-9 år var att sitta i sackosäcken bredvid den på kvällarna med hörlurar och plöja igenom skivor som Rod Steward, Bryan Adams, Niklas Strömsted, Peter LeMarc och där av Orup. När hans skiva "Jag vände mig om men det var ingen där kom" 1993 så lyssnade jag på den varje kväll innnan jag gick och la mig. Då på mitt egna rum med min egna cd-spelare! Orups var precis så bra från början till slut som jag föreställt mig. Han band var helt makalösa på att lira och hela Halmstad Arena blev lite som ett dansgolv. Klassiker som upp över mina öron, Min mor sa till mig, M.B, Hellre jagad av vargar, E du redo, Stockholm och vackra som isarna spelades upp till allsång. Han bjöd också på guld i USA, jävel på kärlek och avslutade med tonerna av "Från Djursholm till Danvikstull". En riktigt rolig kväll och jag är glad att vi orkade hela kvällen trots att mamma var krasslig. Helgen har flytit på bra. Massa Signe bus och lek med kompisar. Jag fick en fikastund hos Sofia idag och fick träffa gamla klasskompisar. Nu avslutar jag min fredagslåt som blev en helglåt med denna rockiga musikvideo. Tacka vettja musikvideos ifrån 80 & 90-talet. Inga halvnakna kvinnor som fläker ut sig till kåta män. Nä, här kör vi läderjacka, popfrilla och två killar som knäpper fingrarna i takt. Lovely! Sitter i djupa tankar. Strategier läggs upp i mitt huvud och jag smider planer för kommande verksamhet. Kaffet börjar kallna och jag funderar på om jag ska äta en clementin till. Faktiskt lika bra tänker jag och tittar ut.
Är det konstigt att man är trött och helst av allt bara vill sova!! Vill krypa under en filt med varm choklad och kolla på en bra serie och bara få slappa. Tillbaka till skrivbordet. Lite för mycket att göra nu. Kan det bli december snart så det åtminstonde blir lite juleljus? Godmorgon världen! Var ett tag sedan jag skrev här. Ibland är det svårt att få till allt och när de stunderna händer är det lätt att jag skuldbelägger mig själv. Det finns så mycket jag borde hinna med och så mycket jag måste eller vill. Och när jag inte hinner så kan jag bli besviken. Jag borde ju hinna mer. Jag har ju lika många timmar på dygnet som alla andra. Jag och Pontus har blivit mycket bättre på att försöka chilla varandra lite. Vi är duktiga på att driva och få saker och ting gjorda. Vad vi är väldigt dåliga på är att ibland bara sitta ner och inte hela tiden ha 1 miljon projekt igång samtidigt. Att få njuta lite av vardagen och Signe. Appropå henne. Liten tjej med världens största vilja utvecklas hela tiden. Hon pratar som en treåring och har humör som en toåring. Här om dagen ställde hon sig och spände blicken i mig och sa: - Nej Mamma, lämna Signe ifred! Jag inte prata med dej! haha, okej! Jaja, ne men då går jag och dricker kaffe då så lämnar jag dig ifred. Två minuter senare ska vi leka Gubben i lådan. Söta unge! Dagens fredagslåt är ju självklart från konserten jag på förra veckan med Jeandre och Jossan. Tre brudar i Köpenhamn, kan det bli mycket bättre? Vi strosade på ströget och åt Pölse, hade skrattattacker på hotellrummet och fick uppleva en riktigt bra konsert. Jeremy Loop är en Sydafrikan med bra energi och grymt svänig musik. Rekommenderas för er som nu vill drömma er tillbaka till sommar, puls och lätta dagar. Enjoy! “With the right music you either forget everything or you remember everything” Ett citat jag hittade på Pinterest för ett tag sedan och jag tycker att det stämmer så bra. Så många låtar jag lyssnat på genom åren och som får mig att minnas tillbaka,eller bara glömma allt. Jag var i uppehållsrummet igår och satt och spelade kort med mina sjuor och då kommer Spice girls låt ”Wannabe” upp. Jag tror att den var populär på ett ungefär samma år som jag gick på samma skola som jag nu jobbar på. Snacka om att många minnen kom tillbaka. Vissa elever hade inte ens hört den!! En elev påstod till och med att "bitter sweet symphony" med The Verve var en låt från 70-talet. Kids..... Ibland är det musiken, rytmen eller just den specifika låten som tar mig tillbaka till ett speciellt minne, eller en tid. En låt jag spelade ofta, eller som jag dansade galet mycket till. En låt de spelade på en hultsfredskonsert eller bara en låt jag lyssnade på när jag var sådär olyckligt tonårskär som bara jag kunde vara. För det mesta är det texten som fångar mig. Textens ord, rader som flyter samman och berättar och sätter ord på exakt de känslorna jag tänker eller känner, eller kände och tänkte. En låt som jag kan relatera till. En text jag kan känna igen mig i och relatera till en viss händelse eller känsla. Jag blir väldigt melankoliskt när jag lyssnar på musik. Den tar med mig och jag har många många låtar som jag förknippar med visa personer eller händelser. Musik kan få mig att glömma. Och då tänker jag specifikt på min träningsmusik. Jag behöver något med riktigt mycket bas. Något som håller mig igång. Något som inte har någon mening. Typ ”How much is the fish” med Scooter. Sjukt meningslös låt men sjukt bra beat. Iofs så tänker jag på min bror som älskar 90 tals techno. Just därför ville jag ha min fredagslåt här för att digitalt spara en låt eller dela med mig. Det kan vara en ny låt eller en gammal låt eller…bara en låt för att jag tycker att den är bra. Nu har jag inte lyckats så bra med just fredagen, men ingen är perfekt. Dagens fredagslåt är en nyvunnen favorit och repris från förra veckan. Little Jinders låt "Hångellåten" med en annan favorit Mauro Scocco. Låten väcker minnen. Minnen från ett Stockholm 2007. Jag var singel, levde i andra, tredjehand, pluggade och festade för pengar jag inte hade. Jag sökte någon, kärlek och var väl ganska trött på allt. Många låtar väcker mina Stockholmsminnen till liv, men när jag hörde denna fick jag många roliga och lite ensama flash backs. Trevlig fredag hörre ni! |
Miss AnderssonHigh on life, in love with me, dancing in the night dancing through the days! CategoriesArchives
December 2016
|